090127
Ältar'n eller En svettig pizzabagare från Neapel?
Jag har kommit på något. Jag ältar saker. Alla saker. Alldeles för mycket och för länge. Jag avskyr när jag måste inse att "Nej, det här blev inget bra alls men det finns inget att göra åt det, så nu måste du släppa det och lämna det bakom dig". Allra värst är det när något är mitt fel och det inte går att ändra på. Jag är fullt medveten om att detta förmodligen är det yttersta beviset på det jag misstänkt en längre tid - jag är inte riktigt vuxen än.
Ett smakprov på saker från det förflutna som jag fortfarande ältar/ångrar:
- Att jag valde att gå Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet trots att jag tycker mycket mer om samhällsvetenskapliga ämnen.
- Att jag inte tog en paus efter ettan på gymnasiet och gjorde ett High school-år i USA.
- Att mamma och pappa inte lärde mig två språk när jag var liten.
- Att jag inte la ned liiite mer tid på skolan så att jag sluppit klura på om jag ska orka försöka läsa upp de där dumma ämnena som drar ned snittet något.
Å andra sidan är jag nöjd med att ha univeritetsbehörigheten från Natur, tycker mycket bättre om brittisk dialekt som jag (förhoppningsvis) får lära mig nu och är glad att jag använde den där tiden som jag inte la på kemi till mycket roligare saker. Vad gäller tvåspråkigheten så är det faktiskt okej att vara lite bitter, men det är inte så mycket att göra åt saken. Mina föräldrar kan faktiskt varken franska eller italienska flytande och det är ju inte direkt så att jag velat byta ut pappa mot mannen i rubriken.....
Kommentarer
Postat av: Maria
Känns som om det där var min lista, är alla som heter maria ältare?
Postat av: Anonym
Haha i så fall ångrar jag att mamma och pappa inte gjorde mig smart. Haha
Vilket språk skulle de lärt dig mer? Japanska hade varit festligt.
Man kan fö inte ångra nåt som ens föräldrar gjorde/inte gjorde OCH (viktigt skriv ner det här det här är livsråd från lesa!) oavsett om man ångrar saker man inte gjorde innebär det bara att du lärde dig något annat OCH (viktigt igen) att man "misslyckas" om man nu vill se det så lär man sig mer på än att faktiskt lyckas OCH (viktigt igen) du är inte 82 år du har hela livet framför dig, så tänker jag som är typ en miljard år äldre!
Puss saknar dig!
Postat av: Lisa
ja det långa inlägget var från mig alltså :D
Trackback
