MARIA

Inauguration eller En historisk dag

Obamas pappa är från Kenya i Afrika. Min värdmamma är från Ghana i Afrika. För henne var det här en helt enormt stor dag. Jag har alltid tyckt att det är så konstigt att det där med hudfärg ska vara så noga. Svart, vit, röd, gul, grön... Vad spelar det för roll?  Idag insåg jag dock att det spelar roll. Inte på så vis som alla puckon som gör skillnad på oss tycker att det gör, men på ett annat sätt. För bara några årtionden sedan kunde en afroamerikan i USA inte åka med vilken buss som helst eller äta på vilken restaurang de ville. Idag är en afroamerikan en av världens absolut mäktigaste människor. Då spelar roll för den som hade fått sitta på skruttplatsen på bussen (och förhoppningsvis för oss andra också).

Där satt jag i soffan tillsammans med ett gäng som jag kanske inte hade kunnat åka buss eller äta på restaurang med om vi befunnit oss i USA för 50 år sedan, och såg hur USA fick sin förste afroamerikanske president. Elliott och Adam låg och vred sig på golvet och undrade om det var klart snart, under hela Obamas tal. De kommer förmodligen inte vakna upp imorgon och tacka sin mor för att hon tvingade dem att stänga av Simpson's för att uppleva detta historiska ögonblick. Samma sak gäller för i övermorgon och nästa vecka. Men om några år kanske de kommer vara glada över att de fick vara med den dagen då Barack Hussein Obama blev president i USA. Det kommer åtminstone jag vara, även om det bara var på en liten 28''-TV i familjen Gibson's vardagsrum i Staines. 

Gud vad pretentiöst det här blev, bäst att jag ger mig nu. 

Tack och hej! /M

Ps. Är det okej om jag är lite ledsen när jag vaknar imorgon bitti, över att jag inte går i gymnasiet längre? Onsdagsmorgnarna med KNH var så mysiga och imorgon hade vi säkert fått analysera Obamas tal...